Buller och höga ljudnivåer
Buller och höga ljudnivåer påverkar människors hälsa på olika sätt beroende på t.ex. vilken typ av buller det gäller, vilken styrka det har och vilka frekvenser det innehåller, hur det varierar över tid och vilken tid på dygnet det uppstår.
Buller mäts i decibel (dB). Ett normalsamtal ligger på cirka 60 dB och smärtgränsen ligger på cirka 130 dB. Decibel A, dB(A) är decibel avvägt till de ljud det mänskliga örat kan uppfatta.
Socialstyrelsens riktvärden för buller inomhus är:
- 30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus
- 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid
Med ekvivalent ljudnivå menas medelljudnivån under en viss tid. De flesta riktvärden anges i ekvivalent ljudnivå som för till exempel trafikbuller och industribuller.
Buller från verksamheter och industrier samt annat verksamhetsbuller från fläktar, kylanläggningar, värmepumpar mm. bedöms bland annat enligt allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalken. Information om högsta ljudnivå från verksamheter finns i Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller.
Vid bedömning av trafikbuller tillämpas riksdagens riktvärden för trafikbuller, proposition 1996/97:53 eller förordning (2015:216) om trafikbuller. Vilka riktvärden som ska användas beror på när bostäder eller vägen är byggd. Vid tillämpning av värdena bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Om du störs av trafikbuller ska du i första hand vända dig till väghållaren, som ansvarar för vägars underhåll och skötsel. I tätorterna är det tekniska förvaltningen som ansvarar för de mindre vägarna. För större vägar ansvarar oftast Trafikverket. Om du störs av järnvägen vänder du dig också till Trafikverket.
Det är alltid den som orsakar bullret som är ansvarig för att undersöka och minska störningarna. Om du känner dig störd av buller ska du först och främst vända dig till den som stör dig. Känner du att du inte får någon gehör på ditt klagomål kan du vända dig till miljöförvaltningen.
Höga ljudnivåer kan orsaka hörselskador i form av exempelvis hörselnedsättning, tinnitus och ljudöverkänslighet. Buller kan bl.a. medföra sömnstörningar och öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar såsom höjt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke. Buller kan även inverka på talförståelsen och kommunikationen, försvåra inlärning och ge en sämre prestation. Höga bullernivåer kan också bli ett hinder för en god livskvalitet genom att exempelvis aktiviteter, vila, avkoppling eller sömn störs.