Biologisk mångfald - vad har det för betydelse för dig?
Oavsett hur stor eller liten din trädgård eller balkong är så kan den bli en del av lösningen. Trädgårdarnas potential för att rädda hotade arter är underskattad. Gör din trädgård eller balkong till en liten urban plats som knyter ihop gröna miljöer, som ett mat- och boställe för t.ex. humlan att stanna till och tanka på!
Biologisk mångfald utgör grunden för 50 procent av global BNP. Den grunden vacklar dock i dag, då en miljon arter hotas av utrotning på grund av mänskliga aktiviteter.
Den minskande biologiska mångfalden och utrotningen av arter är en viktig fråga - vi har för länge sedan passerat en hållbar nivå. De vilda pollinatörerna och pollinering är viktiga ekosystemtjänster och avgörande för att människan ska kunna odla grödor och få tillgång till mat.
Vad kan du göra?
Att göra sin trädgård eller balkong till ett paradis för pollinatörer och andra insekter är inte svårt. Tänk igenom hur din trädgård och balkong ser ut – kan de vilda pollinatörerna hitta både mat och boplats inom rimligt avstånd? Vilken typ av växter har du i trädgården och på balkongen? Finns blomning under hela säsongen? Här är ytterligare 18 tips:
- De bästa blommorna för pollinatörer är inhemska växter, fruktträd och bärbuskar
- Bekämpa och undvik invasiva främmande arter
- Undvik gödslings- och bekämpningsmedel
- Satsa på växter som blommar olika tider på året och växter med mycket nektar och pollen. Plantera sälg, videarter, snödroppar, vårlök och gullviva – dessa är tidigblommande arter som bjuder på bra med pollen tidigt.
- Fler växter som pollinatörer gillar är lavendel, vårkrokus, scilla, smultron, mynta och ljung.
- För att gynna fjärilar - låt klöver, käringtand och brännässlor blomma.
- Anlägg en damm - vatten är avgörande för såväl fåglar och insekter som grodor och paddor.
- Ställ ut ett litet grunt vattenbad för insekter att dricka från och fyll på dagligen när det är soligt och torrt.
- Anlägg regnrabatter
- Klipp gräsmattan lite mer sällan
- Låt maskrosorna vara och se dem som mat till insekter istället för ogräs
- Hoppa över att klippa hela gräsmattan och låt en del av den bli ängsmark
- Låt det finnas lite högt gräs, rishögar och stenhögar – dessa är bra både som boplats och för olika sorters djurs fortplantning
- Kratta inte undan löven utan låt dem bli gödning
- Spara befintlig vegetation och återanvänd den
- Sätt upp ett bihotell eller anlägg en hög med sand för bin att bo i. Låt nedfallna stammar och större grenar bli hem för olika sorters kryp och insekter
- Minska ljusföroreningar
- Byt växter med vänner och bekanta för att förnya din trädgård på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt
Vad gör Habo kommun?
Kommunen arbetar med att uppdatera och utveckla grönplanen. Syftet är att skapa en plan för gröna ytors värden och att utveckla/bevara sammanhållande gröna- och blå stråk och på så sätt säkerställa och utveckla en god bebyggd miljö med avseende på:
- biologisk mångfald och ekosystemtjänster,
- underlag för markförvärv som ger kommunen rådighet att utveckla ekosystemtjänster,
- underlag för investeringar och skötsel,
- vägledning i beslut som rör skötsel och naturvårdsfrågor och
- hänsyn till friluftsliv och social hållbarhet.
Kommunen har genomfört en enkätundersökning om naturplatser och grönområden. Enkäten gick ut till dels förskolor, skolor och fritids och dels till kommuninvånare. De fick möjlighet att lämna inspel och förslag kring attraktiva platser. Dessa inspel och förslag kommer tas om hand i det fortsatta arbetet med grönplanen.
Kommunen har ett mål i program för hållbar miljö att arbeta för att bevara och utveckla biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Pollinatörer behöver livsmiljöer som innehåller strukturer som tillgodoser behovet av bra boplatser och goda möjligheter till föda. Därför har kommunen planterat en stor mängd växter just för att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det rör sig om prydnadsbuskar, häckplantor, perenner, prydnadsgräs, lövträd och barrträd. Planteringarna gynnar pollinatörer, stärker lokala ekosystemtjänster och ökar områdenas attraktionskraft.
Förutom att jobba i projekt bedriver kommunen också regelbunden skötsel och utveckling av grönytor, träd och lekparker på kommunens mark. I detta arbete ingår bland annat att ta hand om planteringar och skötsel av park- och gatuträd, blomplanteringar, ogräsbekämpning, bekämpning av invasiva främmande arter (IAS) och mycket mer. Det finns god kompetens och intresse inom kommunen för att ta hand om och utveckla detta.
Kommunen har nyligen avslutat de båda LONA-projekten ” Gynna vilda pollinatörer på Kärnekulla” och ” Gynna vilda pollinatörer och pollinering – lekmiljöer”. Inom projekten har bland annat följande insatser genomförts:
- anlagt blomsterremsor med mager jord,
- planterat anpassade växter, lökar och frön,
- anlagt rabatter och blomlådor med nektar- och pollenrika växter,
- planterat buskar som gynnar olika vilda pollinatörer, t.ex. björnbär, brakved, fläder, hagtorn, hallon, krusbär, vinbär, hassel m.m.,
- planterat träd som gynnar olika vilda pollinatörer, t.ex. ek, lind, rönn, sälg, äppleträd, oxel, hägg m.m.,
- installerat insektshotell, grunda fågelbad och sandbädd för vildbin,
- placerat ut vedhögar och försett fanuadepåer med ny död ved,
- nyskapat och anlagt flerårig perenn blomsteräng,
- informationsskyltar som berättar om de vilda pollinatörernas situation och vad man kan göra för dem.
Projekten har bland annat bidragit till att säkra och förbättra pollinatörers livsmiljöer, gynna olika typer av vilda pollinerare, sprida information om de vilda pollinatörernas situation och bygga upp barnens kompetens, kunskap, intresse och även skötsel av anläggningarna.
Visste du att…
- Antalet ryggradsdjur har minskat med nästan 70 % sedan 1970-talet. Tänk vilken påverkan det gör!
- En stor del av livsmedelsförsörjningen är beroende av pollinering - ungefär 90% av jordens vilda växter får åtminstone delvis hjälp med pollinering av vilda pollinatörer.
- Av den totala vikten biomassa på vår planet utgörs 60 % av tama däggdjur, 36 % av människor och 4 % av vilda däggdjur.
- Maskrosen är en viktig växt för bevarandet av biologisk mångfald i stadsmiljö. Eftersom den blommar tidigt hjälper den insekterna att överleva i början av säsongen, innan andra växter kommer igång. Maskrosen stöder över 200 insektsarter! Nästa gång du ser en maskros i din trädgård – tänk på dess betydelse för pollinerande insekter. Utan maskrosor skulle dina trädgårdsväxter få svårt att föröka sig.
Vad är biologisk mångfald?
Biologisk mångfald är livets många olika former på jorden. Det innebär att vi har flera olika ekosystem och naturtyper som utgör livsmiljöer; många olika arter i livsmiljöerna och ekosystemen; och dessutom genetisk variation inom varje art. Biologisk mångfald kan förenklat beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns och innefattar allt i naturen.
Biologisk mångfald är grunden för liv. Vår planet och ekonomi är beroende av den. Över hälften av världens BNP är beroende av biologisk mångfald. När naturen må rbra skyddar den och försörjer den oss.
Den biologisk mångfalden minskar i snabb takt. Vi står inför ett massutdöende som drivs av mänsklig påverkan: förändrad markanvändning, föroreningar, klimatförändringar – och spridningen av främmande arter.
Vad är en ekosystemtjänst?
Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster som vi får från ekosystemen, det vill säga de upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor. Dessa tjänster formar våra grundläggande behov, livskvalitet och välfärd. Exempel på ekosystemtjänster är pollinering (som utförs av pollinerande insekter eller andra djur), skydd mot naturkatastrofer som översvämningar och jordskred, vattenrening via till exempel våtmarker eller musslor, skadedjursbekämpning (som utförs av naturliga fiender, kan vara både insekter, svampar, bakterier och virus), grönytor för rekreation, luftrening och reducering av partikelhalter och växthusgaser samt bildandet av bördig jord.
Vad händer om ekosystem hamnar i obalans?
Varje art i naturen har sin roll. Det är inte bara de vilda bina eller stora rovdjuren som räknas – även de till synes obetydliga arterna, som daggmaskar, bidrar med avgörande ekosystemtjänster. Arter påverkar varandra på många olika sätt och deras interaktioner bildar stora ekologiska nätverk. Om en art försvinner från ett ekosystem så påverkas även många andra arter.
Ekologer pratar om resiliens: förmågan hos ett ekosystem att stå emot och återhämta sig efter störningar. Den förmågan bygger på artrikedom. Ju fler arter som finns, desto större chans att några klarar av förändringar som klimatstress, sjukdomar eller nya konkurrenter.