Olovligt byggande

Byggnadsnämnden har ansvar för att kontrollera att den byggda miljön följer de lagar och regler som finns. Det är en demokratisk rättvisefråga att den enskildes möjlighet att bygga grundas på lagar och bestämmelser. 

Om byggnadsnämnden kommer fram till att det skett olovligt byggande finns det i princip tre olika sätt för nämnden att ingripa:

• Byggnadsnämnden ska ta ut byggsanktionsavgift om det har utförts en lov- eller anmälanspliktig åtgärd utan startbesked. Då kan byggsanktionsavgiften kan tas ut av nuvarande fastighetsägare men även av den som begått överträdelsen eller som har fördel av överträdelsen om det är någon annan än ägaren. Avgiftens storlek styrs av plan- och byggförordningen.
• Byggnadsnämnden kan förelägga fastighetsägaren att söka lov. Ett lovföreläggande förutsätter att byggnadsnämnden gör bedömningen att det är sannolikt att bygglov kan beviljas i efterhand. Om ett lovföreläggande inte följs får byggnadsnämnden besluta om att ta fram de ritningar och beskrivningar som är nödvändiga för att kunna handlägga ärendet på ägarens bekostnad.
• Byggnadsnämnden får förelägga om rättelse, det betyder oftast att åtgärden ska tas bort. Då har byggnadsnämnden gjort bedömningen att lov inte kan ges i efterhand. Detsamma gäller i de fall en lovansökan prövats efter ett lovföreläggande och bygglov inte har kunnat ges.

Om inte byggnadsnämnden har låtit den som byggt olovligt, fått möjlighet att yttrande sig inom fem år efter överträdelsen kan ingen byggsanktionsavgift dömas ut.

För lovföreläggande finns ingen preskriptionstid. 

Efter tio år kan inte byggnadsnämnden besluta om exempelvis rivning av det olovligt byggda. Tioårsregel gäller dock inte när man ändrat en bostadslägenhet till väsentligt annat ändamål, till exempel kontor eller hantverk. Det är kommunen som har bevisbördan vid ingripanden.