Tillsyn av förmynderskap - föräldraförvaltning

Reglerna i Föräldrabalken gäller föräldrars förvaltning av omyndigas tillgångar. Med omyndig förstås barn under 18 år. Huvudregeln är att om föräldrarna är förmyndare så bestämmer de hur deras omyndiga barns tillgångar ska användas eller placeras, om inte Föräldrabalken eller annan författning säger något annat.

Den fria förvaltningen innebär att föräldrarna ska använda barnets tillgångar till "barnets bästa". Den ger dock inte föräldrarna någon möjlighet att låna barnets pengar till egna syften. Föräldrar förvaltar sina barns bankmedel under skadeståndsansvar. Det innebär att ett barn kan kräva skadestånd av föräldrarna, om de allvarligt har misskött förvaltningen av tillgångarna.

Föräldrarnas fria förvaltning inskränks om värdet av den omyndiges tillgångar överskrider åtta basbelopp. I dessa fall ska förmyndaren varje år lämna en redovisning till överförmyndaren. Överförmyndaren kan dock, i de fall det bedöms nödvändigt, begära att föräldrarna ska redovisa sin förvaltning även om barnets tillgångar understiger åtta basbelopp.

Överförmyndaren kan, oavsett hur stor förmögenheten är, begränsa föräldrarnas fria förvaltning genom att bestämma om spärr på bankmedel.

Om den omyndige/barnet har fått pengar genom arv, testamente eller försäkring och beloppet överstiger två basbelopp, ska den som utbetalar pengarna sätta in dem på ett spärrat konto hos bank. Därefter beslutar överförmyndaren i varje enskilt fall om fri förvaltning kan ske.

Överförmyndaren måste ge sitt tillstånd för att förmyndaren/föräldern ska kunna köpa eller sälja fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för barnets räkning. Om en förälder ska "företa en rättshandling med sitt barn", t ex köpa något av barnet eller sälja något till barnet, krävs att en god man företräder barnet.

Även när "motstridiga intressen" uppstår mellan den omyndige och förmyndaren/föräldern, måste en god man anordnas, t ex vid bouppteckning efter en anhörig. Ansökan om god man lämnas till tingsrätten eller överförmyndaren.

God man för myndiga

En god man fungerar som ställföreträdare för den som inte själv kan tillvarata sina intressen. Den som har god man kallas för "huvudman".

Det kan finnas olika skäl till att en person behöver god man. I de flesta fall på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande. Behov av god man uppstår oftast när den sjuke inte kan tillvarata sina tillgångar, inte kan klara sina utgifter eller när det finns risk för att någon missbrukar den sjukes förtroende.

Ansökan om god man grundas på samtycke av huvudmannen. Det innebär bland annat att huvudmannen skriftligen ska godkänna den god man som utses.

Om huvudmannen på grund av sjukdom inte kan höras eller ge sitt samtycke till att god man utses, fordras läkarintyg som styrker behovet av god man. Till läkarintyget bör en social utredning bifogas som bland annat talar om vem som är närmast anhörig.
Det är Tingsrätten som beslutar ifall god man behövs eller inte.

Förvaltare

För förvaltare gäller i stort sett samma regler som för god man. Förvaltare får inte anordnas om det visar sig vara tillräckligt att god man tillsätts. Den som får förvaltare förlorar bestämmanderätten över det som omfattas av förvaltarskapet, men behåller i övrigt sin rättsliga handlingsförmåga.

Förvaltarskapet kräver inte samtycke. Av läkarintyg eller annan utredning ska dessutom framgå att huvudmannen på grund av sitt hälsotillstånd inte kan vårda sig och sin egendom. Även om dessa förutsättningar finns, får inte förvaltare anordnas om det visar sig vara tillräckligt att god man anordnas eller att huvudmannens behov kan tillgodoses på annat sätt.

Frågor om förvaltarskap handläggs av överförmyndaren och domstol enligt i stort sett samma mönster som vid anordnande av god man. En grundförutsättning är att den det gäller har ett hjälpbehov av samma slag som vid godmanskap, men att det inte anses tillräckligt att god man utses.

När ett ärende om förvaltarskap ska prövas, gäller som huvudregel att huvudmannen om möjligt ska höras muntligt i tingsrätten. Läkarintyg ska uppvisas. Om det inte är uppenbart obehövligt, ska yttrande inhämtas från make eller maka, närmaste släktingar, överförmyndaren och socialnämnden.

För förvaltarens redovisningsskyldighet till överförmyndaren gäller samma krav som för god man.

Vanliga frågor

Vem kan söka god man?

• Anmälan om behov av god man kan göras av personen själv, närmaste släktingar, överförmyndaren eller ansvarig personal.
  

Vem anordnar godmanskapet?

• Tingsrätten anordnar godmanskapet. Överförmyndaren utreder behovet av god man, lämnar vid behov förslag till god man, inhämtar godkännande från närmast anhöriga samt ansöker hos tingsrätten om att god man skall förordnas.
  När tingsrätten beslutat om anordnande av godmanskap och förordnat en god man, utfärdas ett så kallat "registerutdrag om ställföreträdarskap" för gode mannen.

Vilka skyldigheter har en god man?

• En god mans huvudsakliga uppgift är att vara ställföreträdare för huvudmannen. Detta gäller främst i ekonomiska och rättsliga frågor. Gode mannen ska se till att huvudmannen får den vård och tillsyn han/hon behöver och verka för huvudmannens bästa. Gode mannen ska se till att huvudmannens ekonomi handhas på bästa sätt genom trygg placering av tillgångarna och att huvudmannens pengar används "för huvudmannens bästa".
  Gode mannen ska bevaka huvudmannens rätt till olika samhällsförmåner till exempel bostadsbidrag.

• Överförmyndaren beslutar om huvudmannen eller kommunen ska betala arvodet till gode mannen. Beslutet beror på huvudmannens betalningsförmåga.
  

Jönköpings Godmans- och förvaltarförening

I Jönköping finns en intresseförening för personer som åtagit sig uppdrag som god man eller förvaltare.

Föreningen ska bland annat: