Skriv ut sidan Visa innehållsstruktur för webbplatsen [Missing text /templates/search/quicksearch for sv]
Startsida / Miljö / Avfall och renhållning / Kompostering

Kompostering

Varmkompost

Ungefär hälften av avfallet i en vanlig soppåse är komposterbart. Med en kompost kan man alltså halvera mängden avfall som annars måste skickas med sopbilen.

Belastningen på våra soptippar och sopförbränningsanläggningar kan minskas, liksom även miljöpåverkan från sopbilarnas trafik. Dessutom producerar du själv en näringsrik gödning att förbättra jorden i din trädgård med. När man komposterar blir hushållsavfallet en del av ett kretslopp där det organiska avfallet bryts ned på ett naturligt sätt av olika organismer (bakterier, svampar och maskar). Att kompostera är naturens egna sätt att ta hand om avfallet. Att kompostera är inte särskilt svårt eller dyrt. Det finns färdiga behållare att köpa, men det går också att ordna en egen kompost själv med enkla medel.

Vad händer i komposten

Komposten innehåller organismer i ofattbar mängd, som sönderdelar och omsätter organiskt material till ett näringsrikt jordförbättringsmedel. Till slutprodukterna hör också koldioxid, som behövs för växternas fotosyntes och därmed för allt liv på jorden. Dessutom bildas bland annat humusämnen som en biologiskt aktiv jord behöver. Växterna blir friskare i mullrik jord, och mull minskar växternas upptagning av metaller som bly och kadmium i jorden. Kompost väcker liv i trött jord, som svarar med större skördar, grönare gräs och vackrare blommor.

Detta kan du kompostera

  • Matrester
  • Skal och rester från frukter, grönsaker och rotfrukter
  • Kaffesump och teblad
  • Brödrester
  • Blad, blast och krukväxter
  • Hushållspapper
  • Äggskal – bör krossas
  • Köttrester
  • Fiskrester och räkskal i små mängder då det lätt blir dålig lukt annars
  • Äggkartonger

Detta ska du inte kompostera

  • Miljöfarligt avfall
  • Kemikalier och läkemedelsrester
  • Städdamm eller innehållet i dammsugarpåsar
  • Plast eller gummi
  • Glas och metall
  • Läder
  • Blöjor med plastskikt
  • Papper med plast, vax eller färgat tryck
  • Vedaska, kalk
  • Cigarettfimpar
  • Ogräs i frö eller blom och rotogräs (kvickrot, maskrosor, tistlar)
  • Sjuka växtdelar
  • Salt, ättika, inläggningar
  • Ostkanter
  • Skal från citrusfrukter

 Kom igång!

  • I Habo kommun måste du anmäla till miljönämnden om du ska kompostera matavfall enligt renhållningsordningen.
  • I Mullsjö kommun måste du anmäla till miljönämnden om du ska kompostera animaliskt matavfall enligt renhållningsordningen.
  • Komposten ska skötas så att det inte uppstår olägenheter för omgivningen.
  • Behållaren ska vara skadedjurssäker.
  • Lägg lite ris eller kvistar i botten när du börjar så får du in lite luft underifrån.
  • Blanda i lite gammal kompost eller jord så får du fart på nedbrytningen.
  • Fördela materialet i mindre bitar så går det fortare att få en fin mull.
  • Varva olika typer av material och rör om regelbundet för att tillföra luft.
  • Starta inte en utomhuskompost när det är mycket kall ute.
  • Om komposten är för kall - häll på lite varmt vatten eller lägg i varmvattenflaskor.
  • Om komposten är för varm, +60 – 70 grader kan kvävet avgå till luften och komposten avstanna. Blanda i mer strö så sjunker temperaturen. Bäst fungerar den vid +40 – 50 grader.

I miljöförvaltningens folder om kompostering finns mer information och lästips om kompostering.

 

Habo kommun, Box 212, 566 24 Habo | Telefon växel: 036-442 80 00  | Fax: 036-442 81 60 | Organisationsnummer: 212000-1611 | E-post: Information eller Webmaster

Ansvar för sidan: Annica Malmer annica.malmer@habokommun.se