Buller

Buller definieras som oönskat ljud. Det kan komma från trafik, olika verksamheter, industrier, hantverkare, restauranger, fläktar, hissar, grannar med mera.

Människor är olika känsliga för buller, men barn är särskilt känsliga. Buller kan ge upphov till sömnstörningar som kan påverka människans fysiologiska funktioner, till exempel medföra en ökad risk för högt blodtryck.  

Vem är ansvarig?  
Det är alltid den som orsakar bullret som är ansvarig för att undersöka och minska störningarna. Om du känner dig störd av buller ska du först och främst vända dig till den som stör dig. Känner du att du inte får någon gehör på ditt klagomål kan du vända dig till miljöförvaltningen.

Buller mäts i decibel (dB). Ett normalsamtal ligger på cirka 60 dB och smärtgränsen ligger på cirka 130 dB. Decibel A, dB(A) är decibel avvägt till de ljud det mänskliga örat kan uppfatta.  

Inomhus  
Socialstyrelsens riktvärden för buller inomhus är:  

  • 30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus •
  • 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid

Med ekvivalent ljudnivå menas medelljudnivån under en viss tid. De flesta riktvärden anges i ekvivalent ljudnivå som för till exempel trafikbuller och industribuller.

Utomhus vid bostad  
Buller från industriell verksamhet och från fläktar, kylanläggningar eller liknande bedöms utifrån riktvärden enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller (SNV Råd och riktlinjer 1978:5). Se länk med riktvärden till höger.

Utomhus från vägtrafik och spårbunden trafik  
Vid bedömning av trafikbuller tillämpas riksdagens riktvärden för trafikbuller, proposition 1996/97:53, se nedan. Vid tillämpning av värdena bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåerna, bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Se länkar med riktvärden till höger.